Till annat land - SE000
8 - 8
Kustområde - SE66067
Kustområde - SE67068
Delavrinningsområde
Rinner till Pampusfjärden - SE650164-152736
Rinner mot Pampusfjärden - SE649776-152802
Rinner till Pampusfjärden - SE650101-152729
Rinner till Pampusfjärden - SE649999-153033
Rinner till Pampusfjärden - SE650084-152713
Rinner till Pampusfjärden - SE650171-152811
Rinner mot Pampusfjärden - SE650222-152450
Rinner mot Pampusfjärden - SE650006-152497
Rinner mot Pampusfjärden - SE649925-153116
Rinner till Pampusfjärden - SE649896-152861 Visa alla 10 platser
Genomsnittlig löpande åtgärdskostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande kostnader är åtgärdens drift- och underhållskostnader etc. Observera att med kostnader menas de extra kostnader som uppstår på grund av att åtgärden genomförs, än vad som varit fallet utan åtgärd.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Genomsnittlig intäkt per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande intäkter är merförsäljning och minskade underhållskostnader än vad som varit fallet utan åtgärd etc.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Produktionsbortfall är genomsnittlig kostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår p.g.a. åtgärden.
Exempel på sådana är produktionsbortfall i vattenkraft pga miljöanpassad tappning eller minskad skörd jordbruk.
Observera att denna kostnad per definition egentligen är en löpande kostnad enligt ovan men den ska i denna databas särredovisas för att den annars ofta inte tas med som en åtgärdskostnad.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Annuitetsberäknad total kostnad. Summering och diskontering av åtgärdens alla kostnader ovan, per år och primär rapporteringsenhet. Alla fasta kostnader och intäkter (investerings-, utrednings- och administrativa kostnader samt restvärde) räknas om till en årlig kostnad med hjälp av en annuitetsfaktor (diskonteringsränta på 3,5 procent).
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
De kvarvarande växtresterna och rötterna minskar jordens uppslamning och erosion under hösten och vintern och därmed fosforförlusterna. Utebliven jordbearbetning under hösten kan också öka kväveupptaget och minska kvävemineraliseringen och därmed kväveläckaget. Bechmann m.fl. (2011) visade att vårberabetning gav ett bättre skydd mot fosforförluster än höstsådda grödor. Vårplöjning fungerar bäst på lättare jordar (sand, mo, mjäla och vissa lättleror) och de största effekterna fås på erosionskänslig sluttande mark. I västra Sverige gav fältförsök med vårplöjning en minskning av de partikulära fosforförluterna med 50 %. På jordar med låg erosionskänslighet har inte samma goda effekt uppnåtts. Det finns också risk för ökade förluster av löst fosfor när kvarvarande växtrester fryser sönder och bryts ned under vintern som sedan riskerar att lakas ut. I vissa fall har också ökade förluster via ytavrinning observerats