Stockholm - AREA00297
Mellan Åkerström och Norrström - AREA00330
Mellan Norrström och Tyresån - AREA00332
Stockholms inre skärgård och Hallsfjärden - AREA00331
Huvudavrinningsområde
7 - 7
Kustområde - SE60061
Kustområde - SE61062
Till annat land - SE000
Delavrinningsområde
Rinner mot Strömmen - SE657778-163036
Mynnar i havet - SE657778-163143
Rinner mot Strömmen - SE657916-162982
Rinner till Strömmen - SE658053-162971
Rinner mot Strömmen - SE657908-163238
Rinner till Strömmen - SE658019-163004
Rinner till Strömmen - SE658001-163066
Mynnar i havet - SE657786-162958
Rinner mot Strömmen - SE658135-163057 Visa alla 9 platser
Genomsnittlig löpande åtgärdskostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande kostnader är åtgärdens drift- och underhållskostnader etc. Observera att med kostnader menas de extra kostnader som uppstår på grund av att åtgärden genomförs, än vad som varit fallet utan åtgärd.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Genomsnittlig intäkt per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande intäkter är merförsäljning och minskade underhållskostnader än vad som varit fallet utan åtgärd etc.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Årskostnader
År
Kostnad
Kommentar
Produktionsbortfall
Produktionsbortfall är genomsnittlig kostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår p.g.a. åtgärden.
Exempel på sådana är produktionsbortfall i vattenkraft pga miljöanpassad tappning eller minskad skörd jordbruk.
Observera att denna kostnad per definition egentligen är en löpande kostnad enligt ovan men den ska i denna databas särredovisas för att den annars ofta inte tas med som en åtgärdskostnad.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Annuitetsberäknad total kostnad. Summering och diskontering av åtgärdens alla kostnader ovan, per år och primär rapporteringsenhet. Alla fasta kostnader och intäkter (investerings-, utrednings- och administrativa kostnader samt restvärde) räknas om till en årlig kostnad med hjälp av en annuitetsfaktor (diskonteringsränta på 3,5 procent).
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
I beräkningen av åtgärdseffekt beräknas först hur stor sammanlagd andel av det totala fosforläckaget som kan åtgärdas med skyddszoner eller anpassade skydsszoner: f = f1·f2·f3 där f1 = andelen av P-förlusterna som sker genom ytavrinning (beräknas individuellt för varje vattenförekomst f2 = maximala andelen av ytavrinningen som kan åtgärdas med skyddszoner. Denna andel antogs vara 85% för anpassade skyddszoner. f3 = Skyddszonens reduktionseffekt =50%
Den totala åtgärdspotentialen beräknas sedan genom att multiplicera faktorn f med fosforläckaget från jordbruksmark i den aktuella vattenförekomsten. Denna totala åtgärdspotential delas först upp mellan skyddszoner och anpassade skyddszoner utifrån erosionsriskkartans linjeskikt, där ackumuleringslinjer som sammanfaller med permanenta vattendrag antas kunna åtgärdas med skyddszoner. I ett andra steg delas sedan åtgärdspotentialen upp mellan tre olika erosionsriskklasser: hög, medel och låg, enligt den fördelning som anges i Djodjic m.fl. (2019). Erosionsklass hög består här av de tre högsta erosionsriskklasserna (1,2 och 3). Det schablonvärde och intervall som anges är medel samt intervall för samtliga vattenförekomster som ingår i åtgärdsanalysen.