VISS-Vatteninformationssystem Sverige

Biologisk mångfald bevaras. Livsmiljöernas kvalitet och förekomst samt arternas fördelning och abundans överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.

1.1 - Arternas utbredning

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.1B - Utbredning av sälar	Ej fastställt 2016
Beskrivning av god miljöstatus saknas. Utvecklas i samband med ny förvaltningsplan för sälar.

1.2 - Populationens storlek

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.2B - Abundans av övervintrande sjöfåglar	Ej fastställt 2016
Abundansen av övervintrande sjöfågelarter avviker inte från en baslinjenivå.
1.2C - Abundans av häckande sjöfåglar	Ej fastställt 2016
Abundansen av häckande sjöfågelarter avviker inte från en baslinjenivå.
1.2D - Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten	Ej fastställt 2016
Ingen beskrivning tillgänglig

1.3 - Populationens tillstånd

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.3A - Produktivitet hos havsörn	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
Produktiviteten och antal ungar per kull hos havsörn avviker inte från en baslinjenivå.
1.3B - Späcktjocklek hos säl	Gråsäl: Östersjön 2012 Vikaresäl och knubbsäl: Ej fastställt 2018
Späcktjockleken hos sälar avviker inte från naturliga fluktuationer hos en population med normal späcktjocklek.
1.3C - Dräktighetsfrekvens hos säl	Gråsäl: Östersjön 2012 Vikaresäl och knubbsäl: Ej fastställt 2018
Dräktighetsfrekvens hos sälhonor avviker inte från naturliga fluktuationer hos en normalt reproducerande population.
1.3D - Tillväxthastighet hos marina däggdjur	Ej fastställt 2016
Tillväxthastigheten hos marina däggdjur är nära den inneboende tillväxthastigheten hos en population som är opåverkad av människan.
1.3E - Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten	Ej fastställt 2018
Indikatorn påvisar förändringar i såväl reproduktionsframgång som mortalitet (HELCOM 2012c). Låga värden kan påvisa en stark rekrytering, minskad top down-reglering i ekosystemet eller hög fiskeridödlighet (F) men även täthetsberoende tillväxt. Höga indexvärden kan påvisa ett högt trofiskt tillstånd men också minskad rekryteringsframgång. Indikatorn bör därför utvärderas tillsammans med fiskindikatorn 1.2D. Indikatorn mäts som populationens medellängd, alternativt antal (eller biomassa) per ansträngning av individer större än en viss storlek av en nyckelart i fisksamhället. För Östersjön föreslås: medellängden hos abborre, alternativt antal abborre >25 cm. Nyckelart för Nordsjön har ännu inte definierats. Kvantitativ gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.

1.4 - Livsmiljöns utbredning

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

1.5 - Livsmiljöernas utsträckning

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.5A - Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för makrovegetation enligt gällande bedömningsgrund för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 2.4).

1.6 - Livsmiljöns tillstånd

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten	Ej fastställt 2018
Indikatorn mäter andel fiskar i ett samhälle som är stora nog att bidra signifikant till reproduktion och predation (HELCOM 2012c). Indikatorn visar på förändringar i fiskeridödlighet på samhällsnivå, där låga värden indikerar hög fiskeridödlighet. Storleksstrukturen hos ett fisksamhälle som fiskas hårt tendererar att ha färre stora individer. Indikatorn kan även i viss utsträckning påverkas av miljöfaktorer som temperatur och näringsstatus. Indikatorn mäts som andelen stora individer i ett fisksamhälle baserat på provfiske. Stora fiskar definieras som individer större än 30 cm alt. 40 cm beroende på provfiskemetodik. Gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten
1.6B - Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten	Enligt ICES aktuella rådgivning 2018
Indikatorn mäter viktandelen av stor fisk i fångsten och reflekterar därmed storleksstrukturen i fisksamhället. Indikatorn avspeglar främst påverkan från fiske, där fisket medför ett selektivt uttag av arter och storlekar. Indikatorn motsvarar en av OSPAR:s så kallade EcoQOs (Ecological Quality Objectives, OSPAR 2008, OSPAR 2010a) och är dessutom en av de nio indikatorer som medlemsländerna måste rapportera för att utvärdera fiskets effekter på ekosystemet enligt EU:s datainsamlingsförordning (2010/93/EU).
1.6C - Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
1.6D - Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten	Ålands havs, Bottenhavets, N Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten 2012 Ålands havs utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds, Bornholmshavets och Hanöbuktens, V, Ö, N Gotlandshavets utsjövatten 2018 Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna för de utsjövatten som angränsar till de yttre typområdena enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
1.6E - Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten	Ej fastställt 2016
Indikatorn mäter täthet av fiskgrupper på olika trofinivåer och är därmed ett bredare mått på fisktäthet i ett ekosystem än att mäta populationer av enskilda arter (HELCOM 2012c). Indikatorn baseras på antal (eller biomassa) per ansträngning av viktiga funktionella grupper av fisk såsom rovfiskar, mesopredatorer och karpfiskar. För Östersjöns kustområde används grupperna karpfiskar (Cyprinidae) och rovfiskar. De två fiskgruppernas respons på mänskliga störningar skiljer sig: en ökning av karpfiskar kan främst kopplas till en ökning av näringsämnen, temperatur och minskad salthalt medan en minskning av rovfiskar främst kopplas till ett ökat fisktryck. Viktiga funktionella grupper för Nordsjön har inte definierats. Kvantitativ gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.

1.7 - Ekosystemets struktur

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.7A - Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten	Ej fastställt 2018
Fisksamhällets trofiska nivå avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.

Främmande arter som har införts genom mänsklig verksamhet håller sig på nivåer som inte förändrar ekosystemen negativt.

2.1 - Fastställande av abundans och tillstånd för främmande arter, särskilt invasiva arter

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

2.2 - Miljöpåverkan av invasiva främmande arter

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

Populationerna av alla kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur håller sig inom säkra biologiska gränser och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd.

3.1 - Nivå av påverkan från fiskeverksamhet

Fiskeverksamheten ligger under en nivå som garanterar ett maximalt hållbart uttag (FMSY) av alla kommersiella fiskarter. Nivån ska inte ha en negativ påverkan på ekosystemets struktur och funktion.

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
3.1A - Fiskeridödlighet (F)	Enligt ICES aktuella rådgivning 2012
Ingen beskrivning tillgänglig
3.1B - Kvot mellan fångst och biomassa	Ej fastställt 2018
Om kvoten ökar anses fiskeridödligheten öka och om kvoten minskar så minskar fiskeridödligheten. Denna indikator föreslås, i enlighet med förslag från ICES, att kunna användas på samtliga bestånd som Sverige enligt EU:s datainsamlingsförordning ska samla in data om i Nordsjön respektive Östersjön. Den bör baseras på fångster (landningar + utkast + illegalt fiske) där så är möjligt och i annat fall på enbart landningar. Biomassa är egentligen ett index för fångst per ansträngning och ska baseras på vetenskapliga provfisken som sker på ett tillfredsställande sätt. Fångst och provtagningsdata bör ha samma geografiska avgränsningar. Analysens värde ökar ytterligare o m dessa geografiska avgränsningar speglar verkliga bestånd. Det finns metoder för att göra trendanalyser eller för att jämföra en utvärderingsperiod med en referensperiod (ICES 2012b). Metoder och data för beräkning av indikatorn finns tillgänglig för många arter.
3.1C - Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten	Ej fastställt 2018
Andelen stora individer i fisksamhället avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
3.1D - Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten	Enligt ICES aktuella rådgivning 2018
Andelen individer (avseende biomassa) som är större än 40 cm utgör minst 30 % av fisksamhället.

3.2 - Beståndens reproduktiva kapacitet

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
3.2A - Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiella bestånd som ingår i EU:s datainsamlingsförordning (2010/93/EU)	Enligt ICES aktuella rådgivning 2012
Ingen beskrivning tillgänglig
3.2B - Biomassaindex	Ej fastställt 2018
Biomassaindex erhålls från årliga vetenskapliga provfisken. Valet av provfiskemetod för en art beror på hur representativt denna fångas av redskapet och på överenstämmelsen mellan artens och provfiskets geografiska utbredning. För att index ska spegla den reproduktiva kapaciteten bör det beräknas på den andel av populationen som är könsmogen. Det finns metoder för att göra trendanalyser eller för att jämföra en utvärderingsperiod med äldre data.

3.3 - Populationens ålders- och storleksfördelning

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

Alla delar av de marina näringsvävarna, i den mån de är kända, förekommer i normal omfattning och mångfald på nivåer som är tillräckliga för att arternas långsiktiga bestånd ska kunna säkerställas och deras fulla reproduktiva kapacitet behållas.

4.1 - Produktiviteten (produktion per mängd biomassa) för nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
4.1A - Produktivitet hos havsörn	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
Produktiviteten och antal ungar per kull hos havsörn avviker inte från en baslinjenivå.
4.1B - Tillväxthastighet hos marina däggdjur	Ej fastställt 2016
Tillväxthastigheten hos marina däggdjur är nära den inneboende tillväxthastigheten hos en population som är opåverkad av människan.

4.2 - Andelen utvalda arter högst upp i näringsvävarna

Förekomst och andel av utvalda predatorarter och dessa arters storleksfördelning, möjliggör en naturlig trofisk reglering i näringsväven.

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
4.2A - Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten	Ej fastställt 2018
Indikatorn påvisar förändringar i såväl reproduktionsframgång som mortalitet (HELCOM 2012c). Låga värden kan påvisa en stark rekrytering, minskad top down-reglering i ekosystemet eller hög fiskeridödlighet (F) men även täthetsberoende tillväxt. Höga indexvärden kan påvisa ett högt trofiskt tillstånd men också minskad rekryteringsframgång. Indikatorn bör därför utvärderas tillsammans med fiskindikatorn 1.2D. Indikatorn mäts som populationens medellängd, alternativt antal (eller biomassa) per ansträngning av individer större än en viss storlek av en nyckelart i fisksamhället. För Östersjön föreslås: medellängden hos abborre, alternativt antal abborre >25 cm. Nyckelart för Nordsjön har ännu inte definierats. Kvantitativ gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.
4.2B - Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten	Ej fastställt 2018
Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten. Indikatorn mäter andel fiskar i ett samhälle som är stora nog att bidra signifikant till reproduktion och predation (HELCOM 2012c). Indikatorn visar på förändringar i fiskeridödlighet på samhällsnivå, där låga värden indikerar hög fiskeridödlighet. Storleksstrukturen hos ett fisksamhälle som fiskas hårt tendererar att ha färre stora individer. Indikatorn kan även i viss utsträckning påverkas av miljöfaktorer som temperatur och näringsstatus. Indikatorn mäts som andelen stora individer i ett fisksamhälle baserat på provfiske. Stora fiskar definieras som individer större än 30 cm alt. 40 cm beroende på provfiskemetodik. Gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.

4.3 - Abundans/utbredning av trofiska nyckelgrupper/-arter

Alla trofiska nyckelgrupper och nyckelarter förekommer i en sådan omfattning att näringsväven kan fungera i balans.

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
4.3A - Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten	Ej fastställt 2016
Indikatorn mäter täthet av fiskgrupper på olika trofinivåer och är därmed ett bredare mått på fisktäthet i ett ekosystem än att mäta populationer av enskilda arter (HELCOM 2012c). Indikatorn baseras på antal (eller biomassa) per ansträngning av viktiga funktionella grupper av fisk såsom rovfiskar, mesopredatorer och karpfiskar. För Östersjöns kustområde används grupperna karpfiskar (Cyprinidae) och rovfiskar. De två fiskgruppernas respons på mänskliga störningar skiljer sig: en ökning av karpfiskar kan främst kopplas till en ökning av näringsämnen, temperatur och minskad salthalt medan en minskning av rovfiskar främst kopplas till ett ökat fisktryck. Viktiga funktionella grupper för Nordsjön har inte definierats. Kvantitativ gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.
Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten	Ej fastställt 2018
Fisksamhällets trofiska nivå avviker inte från en baslinjenivå. Om baslinje inte kan tillämpas anges önskad riktning.
4.3C - Abundans av övervintrande sjöfåglar	Ej fastställt 2016
Abundansen av övervintrande sjöfågelarter avviker inte från en baslinjenivå.

Övergödning framkallad av människan reduceras till ett minimum, särskilt dess negativa effekter, såsom minskad biologisk mångfald, försämrade ekosystem, skadliga algblomningar och syrebrist i bottenvattnet.

5.1 - Näringsämnesnivåer

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
5.1A - Koncentrationer av kväve och fosfor i kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för näring enligt gällande bedömningsgrund för näringsämnen i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 5, kap 2.4 med ändring för Nordsjön i NFS 2010:12).
5.1B - Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Ingen beskrivning tillgänglig

5.2 - Direkta effekter av tillförsel av näringsämnen

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
5.2A - Biomassa växtplankton i kustvatten (klorofyll a-koncentration och biovolym)	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för klorofyll a och biovolym enligt gällande bedömningsgrund för växtplankton i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 3.5).
5.2B - Klorofyll a-koncentration i utsjövatten	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Ingen beskrivning tillgänglig
5.2C - Siktdjup i kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för siktdjup enligt gällande bedömningsgrund för siktdjup i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 5, kap. 1.4).
5.2D - Siktdjup i utsjövatten	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Ingen beskrivning tillgänglig

5.3 - Indirekta effekter av tillförsel av näringsämnen

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
5.3A - Djuputbredning av makrovegetation i kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för makrovegetation enligt gällande bedömningsgrund för makroalger och gömfröiga växter i kustvatten (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 2.4).
5.3B - Syrebalans i kustvatten	Ej fastställt 2016
En nivå som minst motsvarar god status för syre enligt gällande bedömningsgrund för syrebalans i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 5, kap. 3.3)
5.3C - Syrebalans i utsjövatten	Ålands havs, Bottenhavets, N Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten 2012 Ålands havs utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Kvarkens utsjövatten
Syrekoncentrationen i bottenvattnet överstiger 3,5 ml/l.
5.3D - Syrebalans i utsjövatten	Arkonahavets och S Öresunds, Bornholmshavets och Hanöbuktens, V, Ö, N Gotlandshavets utsjövatten 2018 Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Andelen syrefattiga bottnar (<3,5 ml/l) minskar långsiktigt.
5.3E - Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
5.3F - Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten	Ålands havs, Bottenhavets, N Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten 2012 Ålands havs utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds, Bornholmshavets och Hanöbuktens, V, Ö, N Gotlandshavets utsjövatten 2018 Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna för de utsjövatten som angränsar till de yttre typområdena enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).

Havsbottnens integritet håller sig på en nivå som innebär att ekosystemens struktur och funktioner kan tryggas och att i synnerhet de bentiska ekosystemen inte påverkas negativt.

6.1 - Fysiska skador som berör substratets egenskaper

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

6.2 - Det bentiska samhällets tillstånd

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
6.2A - Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).
6.2B - Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten	Ålands havs, Bottenhavets, N Kvarkens och Bottenvikens utsjövatten 2012 Ålands havs utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds, Bornholmshavets och Hanöbuktens, V, Ö, N Gotlandshavets utsjövatten 2018 Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
En nivå som minst motsvarar god status för bottenfauna för de utsjövatten som angränsar till de yttre typområdena enligt gällande bedömningsgrund för bottenfauna i kustvatten och vatten i övergångszon (NFS 2008:1, Bilaga 4, kap. 1.4).

En bestående förändring av de hydrografiska villkoren påverkar inte de marina ekosystemen på ett negativt sätt.

7.1 - Rumslig karaktärisering av bestående ändringar

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
7.1A - Temperatur och salthalt	Ej fastställt 2016
Temperatur och salthalt används som indikator för att detektera förändringar av hydrografiska villkor till följd av storskaliga projekt.

7.2 - Den faktiska påverkan på livsmiljöer till följd av bestående hydrografiska förändringar

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

Koncentrationer av farliga ämnen håller sig på nivåer som inte ger upphov till föroreningseffekter.

8.1 - Koncentrationen av föroreningar

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
8.1A - Kvicksilver (Hg) och dess föreningar	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Koncentrationen av Hg (CAS nr 7439-97-6) i fisk underskrider det värde som anges i artikel 3.2a i direktiv 2008/105/EG.
8.1B - Hexaklorbensen	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Koncentrationen av hexaklorbensen (CAS nr 118-74-1) i fisk underskrider det värde som anges i artikel 3.2a i direktiv 2008/105/EG
8.1C - Trend för ackumulerande farliga ämnen i biota	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Halterna av farliga ämnen i fisk, musslor och sillgrissleägg uppvisar inte någon signifikant ökande trend under närmast föregående sexårsperiod.

8.2 - Verkningar av farliga ämnen

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
8.2A - Skaltjocklek hos ägg från havsörn och sillgrissla	Ej fastställt 2016
Ingen beskrivning tillgänglig
8.2B - Produktivitet hos havsörn	Samtliga kustvattentyper i Östersjön 2012 5 Södra Hallands och norra Öresunds kustvatten 7 Skånes kustvatten 8 Blekinge skärgård och Kalmarsund, inre kustvatten 9 Blekinge skärgård och Kalmarsund, yttre kustvatten 10 Ölands och Gotlands kustvatten 11 Gotlands nordvästra kustvatten 12n Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, N Eg. Östersjön. 12s Östergötlands och Stockholms skärgård, mellankustvatten, V Eg. Östersjön 13 Östergötlands inre kustvatten 14 Östergötlands yttre kustvatten 15 Stockholms skärgård, yttre kustvatten 16 Södra Bottenhavet, inre kustvatten 17 Södra Bottenhavet, yttre kustvatten 18 Norra Bottenhavet, Höga kusten, inre kustvatten 19 Norra Bottenhavet, Höga kusten, yttre kustvatten 20 Norra Kvarkens inre kustvatten 21 Norra Kvarkens yttre kustvatten 22 Norra Bottenviken, inre kustvatten 23 Norra Bottenviken, yttre kustvatten
Produktivitet och antal ungar per kull hos havsörn avviker inte från en baslinjenivå.
8.2C - Dräktighetsfrekvens hos säl	Gråsäl: Östersjön 2012 Vikaresäl och knubbsäl: Ej fastställt 2018
Dräktighetsfrekvens hos sälhonor avviker inte från naturliga fluktuationer hos en normalt reproducerande population.
8.2D - Antal upptäckta olagliga utsläpp av olja och oljeliknande produkter per år	Samtliga havsbassänger i Östersjön 2012 Ålands hav Arkonahavet och S Öresund Bornholmshavet och Hanöbukten Bottenhavet Bottenviken N Gotlandshavet N Kvarken Ö Gotlandshavet V Gotlandshavet
Ingen beskrivning tillgänglig

Farliga ämnen i fisk och skaldjur avsedda som livsmedel överskrider inte de nivåer som fastställts i gemenskapslagstiftningen eller andra tillämpliga normer.

9.1 - Nivåer, antal och frekvens av farliga ämnen

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
9.1A - Substanser som regleras i förordning 1881/2006/EG	Samtliga havsbassänger i Östersjön 2012 Ålands hav Arkonahavet och S Öresund Bornholmshavet och Hanöbukten Bottenhavet Bottenviken N Gotlandshavet N Kvarken Ö Gotlandshavet V Gotlandshavet
Koncentrationen av de substanser som avses underskrider de gränsvärden som anges i förordning 1881/2006/EG.

Egenskaper hos och mängder av marint avfall förorsakar inga skador på kustmiljön och den marina miljön.

10.1 - Egenskaper hos avfall i marin miljö och kustmiljö

Mängden avfall, inklusive dess nedbrytningsprodukter, förorsakar inte skada på havsmiljön.

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
10.1A - Mängd avfall på referensstränder
Indikatorn baseras på förekomst av avfall på stränder enligt metodik från OSPAR och pågår i Bohuslän på sex s.k. referensstränder sedan 2001 (OSPAR 2010b). Provtagningen har genomförts av bland annat Västkuststiftelsen. Enligt OSPAR:s protokoll ska provtagning ske fyra gånger per år men i Sverige sker det endast tre gånger per år på grund av svårigheter att utföra provtagning under vintern. Data från svenska provtagningar samlas på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten in av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och rapporteras till OSPAR:s databas för marint skräp.
10.1B - Mängd avfall på havsbotten	Ej fastställt 2018
Mätningar sker i samband med ICES bottenprovtrålningsprogram IBTS (Skagerrak-Kattegatt) (ICES 2010) och BITS (Östersjön) (ICES 2012a). Inom ramen för provtrålningar för att skatta fiskbestånd har man sedan 2010 för IBTS och 2011 för BITS börjat notera skräpmängder. Trålningarna görs med demersala trålar, vilket innebär att det avfall som man får i trålen antingen ligger på botten eller finns i vattnet omedelbart (inom någon eller några meter) ovanför botten. Provtrålningarna sker två gånger per år, IBTS i Västerhavet sker under kvartal 1 och 3 och BITS i Östersjön under kvartal 1 och 4.

10.2 - Avfallets påverkan på marina organismer

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller, ligger på nivåer som inte påverkar den marina miljön på ett negativt sätt.

11.1 - Fördelning över tid och plats för impulsljud på starka, låga och medelfrekvenser

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
Inga funktionella indikatorer

11.2 - Kontinuerliga lågfrekventa ljud

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH1	Att ta fram ett pilotprojekt för att utveckla metoder för kontroll och lokal bekämpning av invasiva främmande arter.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 1
ÅPH2	Att utveckla tekniskt verktyg för att i ökad grad tillgängliggöra samt komplettera information om främmande arter.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 2
ÅPH3	Att utveckla ett nationellt varnings- och responssystem för tidig upptäckt av nya invasiva främmande arter samt hanterings- och beredskapsplaner för dessa.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 3

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH4	Att införa nya fiskebestämmelser för att freda särskilt hotade kustlekande bestånd innanför trålgränsen i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 4
ÅPH5	Att införa nya fiskebestämmelser som syftar till att fisket innanför trålgränsen bedrivs mer artselektivt i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 5
ÅPH6	Att införa fiskebestämmelser som syftar till att minska fisketrycket på kustlevande bestånd innanför trålgränsen i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön som behöver stärkt skydd men som kan fiskas till viss del.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 6
ÅPH7	Att utreda var ytterligare fredningsområden bör inrättas i kustområdena, samt inrätta sådana områden.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 7
ÅPH7	Att bistå Havs- och vattenmyndigheten i att utreda var ytterligare fredningsområden bör införas i kustområdena. Gäller kustlänsstyrelser.	Länsstyrelserna	Faktablad för ÅPH 7
ÅPH8	Att utreda för vilka arter och under vilken tid på året som generella fredningstider bör införas för kustfisk, samt inrätta sådana.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 8
ÅPH9	Att anpassa fiskeflottans kapacitet till tillgängliga fiskemöjligheter i vissa flottsegment.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 9

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH10	Att utreda möjligheter att påverka den interna näringsbelastningen, lokalt i övergödda vikar och fjärdar samt i egentliga Östersjön.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 10
ÅPH11	Att utreda möjligheten att finansiellt ersätta nettoupptag av kväve och fosfor ur vattenmiljön genom odling och skörd av blå fånggrödor där det är möjligt i de havsområden som inte uppnår god miljöstatus, samt stimulera tekniker för odling och förädling av så kallade blå fånggrödor.	Jordbruksverket	Faktablad för ÅPH 11
ÅPH12	Att stimulera vattenbrukstekniker som inte innebär nettobelastning i de havsområden som inte uppnår god miljöstatus.	Jordbruksverket	Faktablad för ÅPH 12

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH13	Att ta fram en vägledning kring hur förändrade hydrografiska förhållanden påverkar biologisk mångfald och ekosystem	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 13
ÅPH14	Att i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten ta fram en vägledning för kommunal havs- och kustplanering enligt Plan- och bygglagen.	Boverket	Faktablad för ÅPH 14

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH15	Att ta fram vägledning riktad till myndigheter, verksamheter och allmänheten i övrigt för omhändertagande av farliga ämnen och påväxt på fartygsskrov.	Naturvårdsverket	Faktablad för ÅPH 15
ÅPH16	Att fördela medel för tillsynsprojekt av förorenade sediment vid de ur havsmiljöns perspektiv mest angelägna områdena; att sammanställa erfarenheter från riskanalys och riskhantering av förorenade sediment vid dessa och redan genomförda objekt; att verka för att sediment i större utsträckning ska ingå i de utredningar som görs av förorenade områden; att harmonisera tillgänglig miljögiftsdata i marina sediment till både innehåll och format samt göra dessa data åtkomliga.	Naturvårdsverket	Faktablad för ÅPH 16
ÅPH17	Att kartlägga orsaker till förekomsten av fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter i havsmiljön. Samt att utreda behov av ytterligare reglering för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön samt verka för att den reglering utredningen förespråkar tas fram.; att utreda behov av och utifrån identifierade behov ta fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön.	Naturvårdsverket, Transportstyrelsen	Faktablad för ÅPH 17
ÅPH18	Att identifiera de ämnen som kan förekomma i utgående vatten från avloppsreningsverk i sådana halter att de riskerar att påverka havsmiljön negativt. Vidare, att med avseende på de identifierade riskerna, utreda behov av och utifrån sådana behov ta fram generella utsläppskrav/vägledande riktvärden, tillämpliga kontroll-/mätmetoder samt vägledning för tillsyn och prövning.	Naturvårdsverket	Faktablad för ÅPH 18

Meny

Innehåll

Östersjön

Allmän beskrivning

Deskriptorer och kriterier för God Miljöstatus

Miljökvalitetsnormer

Åtgärdsprogram för havsmiljön

Hydrologisk och administrativ information

Namn

Koordinater

Vattentyp och -storlek

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
A.1.1. - Tillförsel av kväve och fosfor via avrinning och punktutsläpp	Samtliga havsbassänger i Östersjön 2012 Ålands hav Arkonahavet och S Öresund Bornholmshavet och Hanöbukten Bottenhavet N Gotlandshavet N Kvarken Ö Gotlandshavet V Gotlandshavet
Ingen beskrivning tillgänglig
5.1B - Koncentrationer av kväve och fosfor i utsjövatten	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Ingen beskrivning tillgänglig
5.2B - Klorofyll a-koncentration i utsjövatten	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Ingen beskrivning tillgänglig
5.2D - Siktdjup i utsjövatten	Samtliga havsbassängers utsjövatten i Östersjön 2012 Ålands havs utsjövatten Arkonahavets och S Öresunds utsjövatten Bornholmshavets och Hanöbuktens utsjövatten Bottenhavets utsjövatten Bottenvikens utsjövatten N Gotlandshavets utsjövatten N Kvarkens utsjövatten Ö Gotlandshavets utsjövatten V Gotlandshavets utsjövatten
Ingen beskrivning tillgänglig

Indikator	Bedömningsområde	Funktionell från
1.6A - Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten	Ej fastställt 2018
Indikatorn mäter andel fiskar i ett samhälle som är stora nog att bidra signifikant till reproduktion och predation (HELCOM 2012c). Indikatorn visar på förändringar i fiskeridödlighet på samhällsnivå, där låga värden indikerar hög fiskeridödlighet. Storleksstrukturen hos ett fisksamhälle som fiskas hårt tendererar att ha färre stora individer. Indikatorn kan även i viss utsträckning påverkas av miljöfaktorer som temperatur och näringsstatus. Indikatorn mäts som andelen stora individer i ett fisksamhälle baserat på provfiske. Stora fiskar definieras som individer större än 30 cm alt. 40 cm beroende på provfiskemetodik. Gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.
1.6B - Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten	Enligt ICES aktuella rådgivning 2018
Indikatorn mäter viktandelen av stor fisk i fångsten och reflekterar därmed storleksstrukturen i fisksamhället. Indikatorn avspeglar främst påverkan från fiske, där fisket medför ett selektivt uttag av arter och storlekar. Indikatorn motsvarar en av OSPAR:s så kallade EcoQOs (Ecological Quality Objectives, OSPAR 2008, OSPAR 2010a) och är dessutom en av de nio indikatorer som medlemsländerna måste rapportera för att utvärdera fiskets effekter på ekosystemet enligt EU:s datainsamlingsförordning (2010/93/EU).
1.6E - Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten	Ej fastställt 2016
Indikatorn mäter täthet av fiskgrupper på olika trofinivåer och är därmed ett bredare mått på fisktäthet i ett ekosystem än att mäta populationer av enskilda arter (HELCOM 2012c). Indikatorn baseras på antal (eller biomassa) per ansträngning av viktiga funktionella grupper av fisk såsom rovfiskar, mesopredatorer och karpfiskar. För Östersjöns kustområde används grupperna karpfiskar (Cyprinidae) och rovfiskar. De två fiskgruppernas respons på mänskliga störningar skiljer sig: en ökning av karpfiskar kan främst kopplas till en ökning av näringsämnen, temperatur och minskad salthalt medan en minskning av rovfiskar främst kopplas till ett ökat fisktryck. Viktiga funktionella grupper för Nordsjön har inte definierats. Kvantitativ gräns för god miljöstatus för kustområden i Östersjön utvecklas inom projektet HELCOM FISH-PRO. Ett nationellt arbete pågår för att utveckla indikator och gräns för god miljöstatus för Nordsjöns kustvatten.

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH19	Att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt förebygga förlusten av nya.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 19
ÅPH20	Att i samverkan med Naturvårdsverket ta fram en riktad nationell informationskampanj till allmänhet och konsumenter om vanligt förekommande skräpföremål i den marina miljön, dess negativa påverkan på miljön samt kopplingen till konsumenternas beteende.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 20
ÅPH21	Att stödja initiativ som främjar, organiserar och genomför strandstädning i särskilt drabbade områden.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 21
ÅPH22	Att bedriva strategiskt arbete genom inkludering av marint skräp i relevanta avfallsplaner och program inklusive de kommunala avfallsplanerna, där avfallshanteringens betydelse för uppkomst av marint skräp belyses. Materialströmmar av plast behöver prioriteras och styrmedel utredas i syfte att minska förekomsten av plastföremål som skräp i den marina miljön.	Naturvårdsverket	Faktablad för ÅPH 22
ÅPH23	Att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.	Kommunerna	Faktablad för ÅPH 23

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH24	Att ta fram övergripande ramar för nationella åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper i marin miljö samt samordna arbetet nationellt.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 24
ÅPH25	Att ta fram kunskapsuppbyggande program för hotade arter och naturtyper i marin miljö samt samordna arbetet nationellt.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 25

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH26	Att utveckla vägledning för vad förvaltningsdokument för marina skyddade områden ska innehålla.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 26
ÅPH27	Att utifrån riktlinjer och kriterier framtagna i Havs- och vattenmyndighetens nationella plan för marint områdesskydd inrätta nya marina skyddade områden i tillräcklig geografisk omfattning med lämpliga förvaltningsåtgärder för att de nya områdena ska kunna hjälpa till att nå god miljö status enligt havsmiljöförordningen.	Länsstyrelserna	Faktablad för ÅPH 27
ÅPH28	Att införa förvaltningsåtgärder i marina skyddade områden (befintliga/nya, där sådana inte finns idag).	Länsstyrelserna	Faktablad för ÅPH 28

Åtgärd		Ansvarig myndighet	Referens
ÅPH29	Att med bistånd från Länsstyrelserna, Naturvårdsverket samt Riksantikvarieämbetet ta fram en samordnad åtgärdsstrategi mot fysisk påverkan och för biologisk återställning i kustvattenmiljön.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 29
ÅPH30	Att med bistånd från Länsstyrelserna utveckla metoder för ekologisk kompensation och restaurering av marina miljöer.	Havs- och vattenmyndigheten	Faktablad för ÅPH 30

Namn
Visningsnamn	Östersjön
Landskod	SE
Vattenmyndighet	Havs- och vattenmyndigheten
Koordinater
RT 90 2,5 gon V - X	6586853	RT 90 2,5 gon V - Y	1648584
WGS84 Latitud	6586990,132	WGS84 Longitud	2050820,411
ETRS-89 Latitud	59.65514	ETRS-89 Longitud	18.71846
SWEREF99 TM Nordlig	6586990	SWEREF99 TM Östlig	694442
Vattentyp och -storlek
Områdestyp	Region
Area (km²)	140902