KEU, Skåne län

  • Övervakningsprogram
Val av förvaltningscykel Förvaltningscykel 1 (2004 - 2009) Förvaltningscykel 2 (2010 - 2016) Förlängning av förvaltningscykel 2 Förvaltningscykel 3 (aktuell) Förlängning av förvaltningscykel 3

Nyhet i VISS - information utifrån förvaltningscykel

Du kan välja att se material från en specifik vattenförvaltningscykel via ”Val av förvaltningscykel” ovanför denna ruta. Om du inte gör något val visas ”Senaste bedömning”, den mest aktuella informationen oavsett vilken förvaltningscykel den är inlagd i. I förvaltningscykel 1, 2 och ”Förlängning av cykel 2” ser du det som var aktuellt när cykeln avslutades. I den pågående ”Förvaltningscykel 3” ser du det som hittills har lagts in i den cykeln.

Beskrivning
Länets åtgärder för kalkning, effektuppföljning och biologiskt återställningsarbete bedrivs samordnat inom 17 utpekade åtgärdsområden. Dessa har skurits ner från tidigare 20 områden. För 2010 kalkas eller kalkpåverkas totalt 67 målområden varav 49 är målsjöar och 18 är rinnande målsträckor. Vattenkemiskt styrs effektuppföljningen av väderåret. I Skåne inträffar högflödesperioden vanligen under perioden oktober-april/maj och orsakas av höst och vinterregn eller vissa år av snö och snösmältning. Vinter, dvs. normalt sett från mitten av januari till mitten/slutet av mars är vanligen, men sannerligen ej alltid, den årstid då mest sura förhållanden uppträder i Skånes vatten. Mest sura förhållande kan emellertid lika väl inträffa under hösten med långvariga höstregn som kan starta någon gång i september och vara fram över jultiden eller under våren, dvs. från mitten av mars till mitten av maj, framför allt år då vi haft en vinter med tjälad mark och mycket nederbörd vare sig den fallit som snö eller regn.
Läs mer
Ej granskad
Sötvatten
Löpande program
Länsstyrelsen i Skåne län
KEU, Kalkeffektuppföljning
1982
-
Pågående
Skåne
Kronoberg
Halland
Blekinge
2011-04-13 14:40
2021-12-15 12:02

Biologisk effektuppföljningen sker kontinuerligt sedan 1994 av bottendjur i sjöarnas strandzoner (litoraler, 0-1 meters djup). Vi använder här förekomsten av två dagsländelarver för att beskriva försurningsläget före kalkning (fram till 1977, enbart vattendrag) och idag (2005-2009, sjöar och vattendrag). Dagsländearterna är dels, den något försurningskänsliga och mycket vanliga vinteröringssländan Baetis rhodani samt dels, den starkt försurningskänsliga men inte fullt så vanliga gånggrävarsländan, åsandslända Ephemera danica.
Undersökningstyper Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag – tidsserier
Startår 1994 Slutår -
Kvalitetsfaktorer Startår Slutår Frekvens Datavärd Övervakningsstationer
Biologiska kvalitetsfaktorer
Bottenfauna 1994 - 1 gång per år SLU, Institutionen för vatten och miljö
BQI 1994 - 1 gång per år SLU, Institutionen för vatten och miljö
ASPT 1994 - 1 gång per år SLU, Institutionen för vatten och miljö
MILA 1994 - 1 gång per år SLU, Institutionen för vatten och miljö
DJ-index 1994 - Var tredje år Länsstyrelsen i Skåne län