GRMÖ, Skåne, kiselalger i sjöar och vattendrag

  • Övervakningsprogram
Val av förvaltningscykel Förvaltningscykel 1 (2004 - 2009) Förvaltningscykel 2 (2010 - 2016) Förlängning av förvaltningscykel 2 Förvaltningscykel 3 (aktuell) Förlängning av förvaltningscykel 3

Nyhet i VISS - information utifrån förvaltningscykel

Du kan välja att se material från en specifik vattenförvaltningscykel via ”Val av förvaltningscykel” ovanför denna ruta. Om du inte gör något val visas ”Senaste bedömning”, den mest aktuella informationen oavsett vilken förvaltningscykel den är inlagd i. I förvaltningscykel 1, 2 och ”Förlängning av cykel 2” ser du det som var aktuellt när cykeln avslutades. I den pågående ”Förvaltningscykel 3” ser du det som hittills har lagts in i den cykeln.

Beskrivning
Kiselalger i sjöar och vattendrag, Skåne län. Kiselalger har tagits inom regional miljöövervakning både vid enstaka tillfällen (screening) och som tidsserier. Flera stationer har samfinansierats och undersökts i samarbete med bl.a. UC4LIFE-projektet, kalkeffektuppföjning KEU, vattenförvaltning, Ivösjökomíttén. Flera av dessa lokaler har övergått till att ingå i kommunal miljöövervakning, samordnad recipientkontroll etc, och undersöks därmed vidare.
Läs mer
Ej granskad
Sötvatten
Löpande program
Länsstyrelsen i Skåne län
KEU, Kalkeffektuppföljning
Annat
RMÖ, Regional miljöövervakning
SCR, Screening
2007
-
Pågående
Skåne
Kronoberg
Blekinge
2015-01-15 14:37
2020-10-22 18:28

Kiselalger har undersökts i både sjöar och vattendrag, samordnat och samfinansierat inom den regionala kalkeffektuppföljningen och miljöövervakningen. I de flesta fall har kiselalgssamhället bara undersökts vid ett tillfälle och i något fall vid flera tillfällen. Syftet med undersökningarna har varit att verifiera klassningarna i de undersökta sjöarna och vattendragen. Andra syften 2011 har varit att jämföra statusen i uppströms okalkad del med nedströms kalkad målpunkt i de undersökta vattendragen. År 2012 samordnades provtagningen med bottenfaunaundersökningar i sjöar och vattendrag för att få en jämförelse i utfallet av status mellan kiselalger och bottenfauna.
Undersökningstyper Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys
Startår 2011 Slutår -
Kvalitetsfaktorer Startår Slutår Frekvens Datavärd Övervakningsstationer
Biologiska kvalitetsfaktorer
Påväxt-kiselalger 2011 - annat SLU, Institutionen för vatten och miljö
Statusen för kvalitetsfaktorn Påväxt-Kiselalger bedöms utifrån den sammanvägda bedömningen av IPS-indexet (med eventuell expertbedömning utifrån stödparametrarna TDI och %PT) och ACID.
IPS-index för Kiselalger 2011 - annat SLU, Institutionen för vatten och miljö
IPS-indexet visar på närings-och föroreningspåverkan. Stödparametrarna TDI och %PT används för att verifiera bedömningen och för expertbedömning när IPS-indexet ligger nära en klassgräns och TDI och %PT avviker.
ACID - Surhetsindex för vattendrag och sjöar 2011 - annat SLU, Institutionen för vatten och miljö
ACID är ett surhetsindex som visar inom vilket surhetsintervall vattendraget befinner sig.
TDI-index för Kiselalger 2011 - annat SLU, Institutionen för vatten och miljö
Stödparameter till IPS - visar på näringspåverkan.
%PT för Kiselager 2011 - annat SLU, Institutionen för vatten och miljö
Stödparameter till IPS - visar på organisk förorening.
Deformerade kiselalgsskal 2011 - annat SLU, Institutionen för vatten och miljö
En förhöjd andel (>1%) deformerade kiselalgsskal visar på annan typ av påverkan som t.ex. bekämpningsmedel, tungmetaller eller liknande.