Många sjöar och vattendrag har samma namn i Sverige. För att lättare hitta det vatten du söker skriv även kommunen som vattnet ligger i, till exempel Lillån Aneby kommun.
Hittar du inte det vatten du söker så kan vattnet vara för litet. Prova då att söka under fliken Avancerad sök.
Du kan välja att se material från en specifik vattenförvaltningscykel via ”Val av förvaltningscykel” ovanför denna ruta. Om du inte gör något val visas ”Senaste bedömning”, den mest aktuella informationen oavsett vilken förvaltningscykel den är inlagd i. I förvaltningscykel 1, 2 och ”Förlängning av cykel 2” ser du det som var aktuellt när cykeln avslutades. I den pågående ”Förvaltningscykel 3” ser du det som hittills har lagts in i den cykeln.
Här visas de åtgärder som genomförts eller är planerade samt förslag på kommande åtgärder som kan behövas för en bättre vattenkvalitet. Åtgärderna är inte bindande, utan en del i långsiktig planering för bättre vatten. Utöver det som finns i VISS kan det finnas fler åtgärder som av olika anledningar ännu inte blivit registrerade. Underlaget kan vara baserat på schabloner och modeller. Vattenmyndigheterna välkomnar synpunkter och konkreta förbättringsförslag på föreslagna åtgärder.
Investeringskostand är alla kostnader, med intäkter avdragna, som uppstår initialt när en åtgärd vidtas (år 0) per primär rapporteringsenhet. Exempel på sådana kostnader är anläggningarbete av en fisktrappa, plantering av skyddszon, installation av reningsutrustning etc.Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Alla utrednings- och administrativa kostnader per primär rapporteringsenhet, som är direkt anslutna till åtgärden. Exempel på utredningskostnader är projektering, analyser, upphandling, ansökan/beslut om finansiering (exempelvis landsbygdsprogrammet) och andra administrativa kostnader som direkt kan kopplas till den fysiska åtgärden. Dock ej administrativa kostnader som behandlas som administrativa åtgärdstyper i denna databas, exempelvis miljöbalksprövning/omprövning och andra mer indirekta kostnader som inte direkt kan kopplas till åtgärden.
Utrednings- och administrativa kostnader ska inkludera både privata och offentliga kostnader.
Alla utrednings- och administrativa kostnader antas uppstå år 0, även de som i verkligheten kan göras flera år tidigare eller senare.
Alla kostnader i fast penningsvärde och exklusive moms.
Restvärd är alla intäkter-kostnader, per primär rapporteringsenhet, som uppstår vid slutet av åtgärdens livslängd. Exempel på sådana kostnader kan vara skörd av kantzon, nedmontering av utrustning, försäljning av utrustning etc. Värdet kan vara både positivt eller negativt beroende på om intäkterna överstiger kostnaderna eller vice versa.
Genomsnittlig löpande åtgärdskostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande kostnader är åtgärdens drift- och underhållskostnader etc. Observera att med kostnader menas de extra kostnader som uppstår på grund av att åtgärden genomförs, än vad som varit fallet utan åtgärd.
Genomsnittlig intäkt per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår under åtgärdens driftfas. Exempel på löpande intäkter är merförsäljning och minskade underhållskostnader än vad som varit fallet utan åtgärd etc.
Produktionsbortfall är genomsnittlig kostnad per år och primär rapporteringsenhet, som uppstår p.g.a. åtgärden.
Exempel på sådana är produktionsbortfall i vattenkraft pga miljöanpassad tappning eller minskad skörd jordbruk.
Observera att denna kostnad per definition egentligen är en löpande kostnad enligt ovan men den ska i denna databas särredovisas för att den annars ofta inte tas med som en åtgärdskostnad.
Annuitetsberäknad total kostnad. Summering och diskontering av åtgärdens alla kostnader ovan, per år och primär rapporteringsenhet. Alla fasta kostnader och intäkter (investerings-, utrednings- och administrativa kostnader samt restvärde) räknas om till en årlig kostnad med hjälp av en annuitetsfaktor (diskonteringsränta på 3,5 procent).