De kvarvarande växtresterna och rötterna minskar jordens uppslamning och erosion under hösten och vintern och därmed fosforförlusterna. Utebliven jordbearbetning under hösten kan också öka kväveupptaget och minska kvävemineraliseringen och därmed kväveläckaget. Bechmann m.fl. (2011) visade att vårberabetning gav ett bättre skydd mot fosforförluster än höstsådda grödor. Vårplöjning fungerar bäst på lättare jordar (sand, mo, mjäla och vissa lättleror) och de största effekterna fås på erosionskänslig sluttande mark. I västra Sverige gav fältförsök med vårplöjning en minskning av de partikulära fosforförluterna med 50 %. På jordar med låg erosionskänslighet har inte samma goda effekt uppnåtts. Det finns också risk för ökade förluster av löst fosfor när kvarvarande växtrester fryser sönder och bryts ned under vintern som sedan riskerar att lakas ut. I vissa fall har också ökade förluster via ytavrinning observerats
Effekt | CAS/ID | Föreg. schablonvärde | Akt. schablonvärde | Ökning/Minskning | Enhet | Värde | |
Totalkväve |
TOT_N |
Saknas |
Minskning 20 Kilogram/år |
Minskning |
Kilogram/år |
|
|
Se referens, Metod för påverkanstypen diffusa källor Jordbruk - Övergödning - Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer. |