Allmän beskrivning
Skötselområde 4A Skogssjön och Skogssjökärret
Areal: 27,4 varav 12,8 ha sjöyta
Beskrivning:
Skogsjön är en måttligt näringsrik grundvattensjö som i stort saknar tillrinning och avrinning av ytvatten.
Sjön och kärret är bildade som en dödisgrop vid isens avsmältning och är i sig en mycket skyddsvärd geologisk formation. Sjöns största djup är 14.8 meter. Sjöns vattennivå styrs av grundvattnets variationer som i sin tur i första hand styrs av nederbörden och hur stor del av nederbörden som kan infiltrera genom de övre jordlagren och bilda grundvatten. Även mänsklig påverkan kan inverka på grundvattennivån. Vattennivån i sjön mäts sedan mitten 1960-talet regelbundet genom kommunkontorets försorg. Stora variationer förekommer i vattennivån. Under de varma, torra somrarna i mitten på 1970-talet var vattennivån mycket låg. Högsta vattennivån hittills uppmättes 2002.
Sedan början av 1990-talet sker konstgjord infiltration för dricksvattenproduktion i en anläggning ca 700 meter norr om Skogsjön. Dricksvattnet tas ut i brunnar strax väster om R32 och förser Mjölby, Skänninge med flera tätorter med dricksvatten. Regelbunden kontroll av grundvattennivån sker i ett stort antal punkter. Utvärdering av dessa mätningar visar att grundvattenflödet från infiltrationsanläggningen går mot norr och nordväst. Mätningarna visar också att Skogssjön får sitt vatten från nordost och väster via skogssjökärret.
Undersökningar av sjön på 1960- och 1970-talet visar att kemisk skiktning med surare bottenvatten förekommer i sjön.
Sjöns stränder kantas ställvis av vass, starr och säv. Kärret är en igenväxt vik av sjön med bara en mindre öppen vattenyta i norr, Skogssjökärrsgölen. Även de grunda vikarna i söder och sydväst är delvis igenväxta. Den relativt sällsynta vattenväxten hjulmöja har påträffats i sjön.
I och i anslutning till Skogsjön och Skogsjökärret finns en relativt rik häckfågelfauna. Exempel på häckfåglar är skäggdopping, knipa, gräsand, sothöna, rörsångare och drillsnäppa. Även gråhakedopping, rörhöna och vattenrall har observerats under häckningstid. 2002 gjorde bruna kärrhöken ett häckningsförsök och trastsångare (NT) har vissa år hävdat revir.
Abborre, gädda, mört med flera vitfiskar är de vanligaste fiskarna. Tidigare fanns flodkräfta i sjön, den är numera utkonkurrerad av signalkräfta. Årligen sätts ädelfisk ut för spöfiske. Sjön är också en välbesökt badsjö.
Mål:
Öppen naturlig våtmark. Sjö med naturlig vattenregim. Attraktivt område för rekreation och friluftsliv.
Åtgärder:
Fortsatt regelbunden kontroll av vattennivån i Skogsjön.
Regelbunden vasslåtter vid skogsjöbadet inklusive båtbrygga och camping. Slåttern utförs sent på sommaren med hänsyn till djur och växtliv.
-
Statusklassning
God
Uppnår ej god
Naturlig

- Vattenkategori
- Sjö
- Tillkomst/Härkomst
- Naturlig
- Area
- 0,12 km2
- Huvudavrinnings-område
- Motala ström - SE67000
- Delavrinnings-områden
- Län
- Östergötland
- Kommun
- Mjölby
- Distriktsindelning
- 4. Södra Östersjön
- Vattenmyndighet
- Södra Östersjöns
- Ansvarigt län
- Östergötland
- Åtgärdsområde
-
Motalaström sydvästra (AREA00447)
- Delområde/ Ansvarsområde
-
Motala ström (AREA00260)
- Koordinater
-
SWEREF99 TM Nordlig: 6467272
SWEREF99 TM Östlig: 507018
Ekologisk status

Kemisk ytvattenstatus

Undantag - Mindre stränga krav | Kvalitetskrav | Tidpunkt | Påverkanskälla |
---|---|---|---|
Bromerad difenyleter |
![]() |
Diffusa källor - Atmosfärisk deposition | |
Kvicksilver och kvicksilverföreningar |
![]() |
Diffusa källor - Atmosfärisk deposition |
Åtgärdsbehov
Åtgärdsbehov är en kvantifiering av den åtgärdsmängd som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna i en eller flera vattenförekomster. Behoven som identifierats är inte bindande men ger en indikation på hur många åtgärder som behöver genomföras samt hur de kan fördelas mellan olika vattenförekomster.
I vattenförvaltningscykel 3 (2021-2027) har åtgärdsbehov endast kvantifierats för miljökonsekvenstypen övergödning. För sjöar och vattendrag beskrivs behovet utifrån reduktion av fosfor medan det för kustvatten beskrivs utifrån reduktion av både fosfor och kväve. Via nedanstående länkar återfinns metodrapport samt aktuella åtgärdsbehov avseende fosfor och kväve. Observera att åtgärdsbehoven bygger på en nationell beräkning och att undersökningar som grundar sig på mer lokal kunskap kan ge bättre skattningar av behoven.
Åtgärdsbehov per vattenförekomst
Observera att åtgärdsbehoven i regel inte uppdateras efter det att åtgärdsprogram och förvaltningsplaner beslutats. Undantag kan dock förekomma, se därför till att alltid utgå från den senaste versionen från VISS.
Hämtar 58%
