Innehåll

Överst på sidan
Karta och beskrivning
Miljökvalitetsnorm
Statusklassning
Påverkanskällor
Åtgärdsbehov

Hokasjön

Vattenförekomst
MS_CD: WA80863843
VISS EU_CD: SE638030-140802
Senaste bedömning

Val av förvaltningscykel Senaste bedömning eller Förvaltningscykel 1 (2004 - 2009) Förvaltningscykel 2 (2010 - 2016) Förlängning av förvaltningscykel 2 Förvaltningscykel 3 (aktuell) Förlängning av förvaltningscykel 3

Nyhet i VISS - information utifrån förvaltningscykel

Du kan välja att se material från en specifik vattenförvaltningscykel via ”Val av förvaltningscykel” ovanför denna ruta. Om du inte gör något val visas ”Senaste bedömning”, den mest aktuella informationen oavsett vilken förvaltningscykel den är inlagd i. I förvaltningscykel 1, 2 och ”Förlängning av cykel 2” ser du det som var aktuellt när cykeln avslutades. I den pågående ”Förvaltningscykel 3” ser du det som hittills har lagts in i den cykeln.

Visa i stora kartan

Allmän beskrivning

Hokasjön ingår i Lagans vattensystem, Häråns delnederbördsområde och är belägen 2,5 km norr om Hok. Höjden över havet är 198,9 m, d v s ca 28 m över Hubbestadssjön. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna, inkluderande tre mellanliggande sjöar, uppgår till ca 19 km. Hokasjön är en svagt humös oligotrof sjö med en areal på 1,27 km² och ett största djup noterat till 16,3 m. En del mer näringsrika miljöer förekommer. Utefter de mestadels sandiga stränderna växer svaga - måttliga vassar. Viken vid Ulfstorps gård hyser en flora som tyder på kraftig näringstillförsel i kombination med föroreningar. Förutom övervattensvegetation förekommer även kort- och långskottsvegetation samt flytbladsvegetation i sjön. Barrskog dominerar omgivningen, men en hel del åkermark samt en större golfbana påträffas också vid sjön. Tillrinningsområdet är 117,0 km² stort och består mestadels av skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark. Vandringshinder finns vid utloppet samt ca 500 m uppströms vid Lyngemadssjöns utlopp.
Sjön har en hög biologisk funktion och innehar även enstaka raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fågel märks bl a storlom och mindre strandpipare. Nedströms i Hokån häckar forsärla och tidigare häckade även strömstare och kungsfiskare här. Flotagräs, klotgräs, slamkrypa och eventuellt också kalmus växer i och vid sjön. I Hokasjöns norra del har en hotad slemsvamp påträffats. Förekommande fiskarter är ål, sik, gädda, sutare, mört, lake och abborre. Det har tidigare förekommit flodkräftor i sjön.
Tillgänglig data visar inte på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är relativt artfattig och de abiotiska parametrarna tyder inte på någon större artrikedom.
Sjön saknar betydelse för forskning och undervisning och kan inte anses vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Läs mer

Statusklassning
- Ekologisk status Måttlig - Kemisk status Uppnår ej god - Tillkomst/härkomst Naturlig

Vattenkategori: Sjö
Tillkomst/Härkomst: Naturlig
Area: 1 km²
Huvudavrinnings-område: Lagan - SE98000
Delavrinnings-områden
Län: Jönköping
Kommuner: Jönköping
Vaggeryd
Distriktsindelning: 5. Västerhavet (nationell del)
Vattenmyndighet: Västerhavets
Ansvarigt län: Jönköping
Åtgärdsområde: Lagan (AREA00577)
Delområde/ Ansvarsområde: Halland (AREA00265)
Lokal vattensamverkan: Härån (AREA00940)
Koordinater: SWEREF99 TM Nordlig: 6379758
SWEREF99 TM Östlig: 456327

Kontakt med grundvatten

Hokasjön

Gå till grundvattnet

Metod Geografisk Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Metod Geografisk Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Metod Skrivbordsprodukt Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Metod Skrivbordsprodukt Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst
Väster om Österskog

Gå till grundvattnet

Metod Geografisk Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Metod Geografisk Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Metod Skrivbordsprodukt Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Metod Skrivbordsprodukt Referenser Leverans av kontakt mellan grundvattenförekomst och ytvattenförekomst

Relaterade länkar

Version: Beslutad

Ekologisk status

Kvalitetskrav

God ekologisk status 2027
Beskrivning

Motiveringstexter kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Undantag

Fisk	Förändring av hydrologisk regim - vattenkraft	2027		Tekniska skäl
Motivering
Det finns en väsentlig påverkan på flödet och vattendraget påverkas negativt av vattenkraften. Det påverkar den ekologiska funktionen i vattendraget i så hög grad att den ekologiska statusen bedöms vara lägre än god

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Fisk	Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraft	2027		Tekniska skäl
Motivering
Vattenförekomsten uppnår inte god status för fisk på grund av påverkan från vattenkraft. Barriärerna fragmenterar vattendraget och hindrar fiskars och bottenlevande djurs förflyttningar upp- och ned i vattensystemet, samt hämmar flödet av näringsämnen, sediment och organiskt material. Det påverkar den ekologiska funktionen i vattenförekomsten i så hög grad att den ekologiska statusen bedöms vara sämre än god. Åtgärder ska genomföras för att minska påverkan så att god status kan nås. Vattenförekomstens återhämtning tar tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet. Tidsfrist till 2027 gäller för konnektivitet med skälet att det inte är tekniskt möjligt att nå god status tidigare.

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Fisk	Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldrade	2027		Tekniska skäl
Motivering
Vattenförekomsten uppnår inte god status för fisk på grund av påverkan från dammar. Barriärerna fragmenterar vattendraget och hindrar fiskars och bottenlevande djurs förflyttningar upp- och ned i vattensystemet, samt hämmar flödet av näringsämnen, sediment och organiskt material. Det påverkar den ekologiska funktionen i vattenförekomsten i så hög grad att den ekologiska statusen bedöms vara sämre än god. Åtgärder ska genomföras för att minska påverkan så att god status kan nås. Vattenförekomstens återhämtning tar tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet. Tidsfrist till 2027 gäller för konnektivitet med skälet att det inte är tekniskt möjligt att nå god status tidigare.

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Fisk	Förändring av morfologiskt tillstånd - annat	2027		Tekniska skäl
Motivering
Vattenförekomsten uppnår inte god status för fisk på grund av hydromorfologisk påverkan. Åtgärder ska genomföras för att minska påverkan så att god status kan nås. Vattenförekomstens återhämtning tar tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet. Tidsfrist gäller till 2027 med skälet att det inte är tekniskt möjligt att nå god status tidigare på grund av kunskapsbrist.

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Fisk	Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket	2027		Tekniska skäl
Motivering
Vattenförekomsten uppnår inte god status på grund av hydromorfologisk påverkan från jordbruk. Åtgärder ska genomföras för att minska påverkan så att god status kan nås. Vattenförekomstens återhämtning tar tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet. Tidsfrist gäller till 2027 med skälet att det inte är tekniskt möjligt att nå god status tidigare på grund av kunskapsbrist.

Referenser

Kemisk ytvattenstatus

Kvalitetskrav

God kemisk ytvattenstatus

Undantag - Mindre stränga krav	Kvalitetskrav	Påverkanskälla

Kvicksilver och kvicksilverföreningar	Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus	Diffusa källor - Atmosfärisk deposition
Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Nr enl föreskrift (HVMFS 2013:19) 21 Skäl Omöjligt Halt som ska uppnås Nuvarande halt Enhet Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver (Hg). Halterna av kvicksilver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av kvicksilver (december 2015) får dock inte öka. Lokala påverkanskällor som bidrar till sänkt status för Hg ska åtgärdas oavsett det mindre stränga kravet för atmosfärisk deposition (se övriga tidsfrister).
Bromerad difenyleter	Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus	Diffusa källor - Atmosfärisk deposition
Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Nr enl föreskrift (HVMFS 2013:19) 5 Skäl Omöjligt Halt som ska uppnås Nuvarande halt Enhet Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade polybromerade difenylterar (PBDE). Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. Lokala påverkanskällor som bidrar till sänkt status för PBDE ska åtgärdas oavsett det mindre stränga kravet för atmosfärisk deposition (se övriga tidsfrister).

Referenser

Klassificering

Status

- Ekologisk status Måttlig
- Tillkomst/härkomst Naturlig
- Kemisk status Uppnår ej god

Ekologisk status - Biologiska kvalitetsfaktorer

Växtplankton Ej klassad
Näringsämnespåverkan växtplankton
Klorofyll a Ej klassad
Planktontrofiskt index (PTI)
Totalbiomassa Ej klassad
Artantal för växtplankton Ej klassad
Påväxt-kiselalger
ACID - Surhetsindex för vattendrag och sjöar
IPS-index för Kiselalger
Bottenfauna Ej klassad
ASPT Ej klassad
BQI Ej klassad
MILA Ej klassad
Makrofyter God
Fisk Måttlig
Fisk i sjöar (EQR8) Ej klassad
Fisk i sjöar AindexW5
Fisk i sjöar (EindexW3)

Ekologisk status - Fysikalisk-Kemiska kvalitetsfaktorer

Näringsämnen Hög
Ljusförhållanden Ej klassad
Syrgasförhållanden
Försurning God
Särskilda förorenande ämnen Ej klassad
Koppar
Zink

Ekologisk status - Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Konnektivitet i sjöar Dålig
Längsgående konnektivitet i sjöar Dålig
Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar
Hydrologisk regim i sjöar Otillfredsställande
Vattenståndsvariation i sjöar
Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd
Vattenståndets förändringstakt i sjöar
Morfologiskt tillstånd i sjöar Ej klassad
Förändring av sjöars planform
Bottensubstrat i sjöar
Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar
Närområdet runt sjöar Måttlig
Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar Måttlig

Kemisk status

Klassning av prioriterade ämnen och andra ämnen av betydelse

Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Bromerad difenyleter Uppnår ej god
Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god

Klassificering

Punktkällor - reningsverk
Punktkällor - Bräddning
Punktkällor - IED-industri
Punktkällor - Inte IED-industri
Punktkällor - Förorenade områden
Punktkällor - Deponier
Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift
Punktkällor - Vattenbruk
Punktkällor - Andra signifikanta punktkällor
Diffusa källor - Urban markanvändning
Diffusa källor - Jordbruk
Diffusa källor - Skogsbruk
Diffusa källor - Transport och infrastruktur
Diffusa källor - Förorenad mark/gammal industrimark
Diffusa källor - Enskilda avlopp
Diffusa källor - Atmosfärisk deposition Betydande påverkan
Diffusa källor - Materialtäkt
Diffusa källor - Vattenbruk
Diffusa källor - Andra relevanta
Vattenuttag eller vattenavledning - för jordbruk
Vattenuttag eller vattenavledning för dricksvatten
Vattenuttag eller vattenavledning - för industri
Vattenuttag eller vattenavledning - för kylvatten
Vattenuttag eller vattenavledning - för vattenbruk
Vattenuttag eller vattenavledning - för vattenkraft
Vattenuttag eller vattenavledning - annat
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraftBetydande påverkan
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för dricksvatten
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för översvämningsskydd
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för bevattning
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för turism och rekreation
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för industrin
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för sjöfart
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar– Annat
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldradeBetydande påverkan
Förändring av hydrologisk regim - jordbruk
Förändring av hydrologisk regim – Sjöfart
Förändring av hydrologisk regim - vattenkraftBetydande påverkan
Förändring av hydrologisk regim - offentlig vattenförsörjning
Förändring av hydrologisk regim - fiske och vattenbruk
Förändring av hydrologisk regim - annat
Fysisk förlust av hela eller delar av vattenförekomster
Förändring av morfologiskt tillstånd - för översvämningsskydd
Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruketBetydande påverkan
Förändring av morfologiskt tillstånd - för sjöfart
Förändring av morfologiskt tillstånd - annatBetydande påverkan
Förändring av morfologiskt tillstånd - okända eller föråldrade
Andra hydromorfologiska förändringar
Introducerade sjukdomar eller arter
Exploatering eller borttagande av djur eller växter
Nedskräpning, olaglig avfallsdumpning
Annan signifikant påverkan
Okänd signifikant påverkan
Historisk förorening

Åtgärdsbehov är en kvantifiering av den åtgärdsmängd som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna i en eller flera vattenförekomster. Behoven som identifierats är inte bindande men ger en indikation på hur många åtgärder som behöver genomföras samt hur de kan fördelas mellan olika vattenförekomster.

I vattenförvaltningscykel 3 (2021-2027) har åtgärdsbehov endast kvantifierats för miljökonsekvenstypen övergödning. För sjöar och vattendrag beskrivs behovet utifrån reduktion av fosfor medan det för kustvatten beskrivs utifrån reduktion av både fosfor och kväve. Via nedanstående länkar återfinns metodrapport samt aktuella åtgärdsbehov avseende fosfor och kväve. Observera att åtgärdsbehoven bygger på en nationell beräkning och att undersökningar som grundar sig på mer lokal kunskap kan ge bättre skattningar av behoven.

Åtgärdsbehov per vattenförekomst

Metodrapport

Observera att åtgärdsbehoven i regel inte uppdateras efter det att åtgärdsprogram och förvaltningsplaner beslutats. Undantag kan dock förekomma, se därför till att alltid utgå från den senaste versionen från VISS.

Meny