Innehåll

Överst på sidan
Karta och beskrivning
Miljökvalitetsnorm
Statusklassning
Påverkanskällor
Åtgärdsbehov

Örken

Vattenförekomst
MS_CD: WA66283475
VISS EU_CD: SE632981-145227
Senaste bedömning

Val av förvaltningscykel Senaste bedömning eller Förvaltningscykel 1 (2004 - 2009) Förvaltningscykel 2 (2010 - 2016) Förlängning av förvaltningscykel 2 Förvaltningscykel 3 (aktuell) Förlängning av förvaltningscykel 3

Nyhet i VISS - information utifrån förvaltningscykel

Du kan välja att se material från en specifik vattenförvaltningscykel via ”Val av förvaltningscykel” ovanför denna ruta. Om du inte gör något val visas ”Senaste bedömning”, den mest aktuella informationen oavsett vilken förvaltningscykel den är inlagd i. I förvaltningscykel 1, 2 och ”Förlängning av cykel 2” ser du det som var aktuellt när cykeln avslutades. I den pågående ”Förvaltningscykel 3” ser du det som hittills har lagts in i den cykeln.

Visa i stora kartan

Allmän beskrivning

Örken ingår i Mörrumsåns vattensystem och sträcker sig från Ramkvilla i Jönköpings län söderut till Braås i Kronobergs län. Örken varierar från att vara en relativt näringsfattig oligotrof sjö i sina norra delar till att bli mer mesotrof längre söderut. Sjöytan är 23,48 kvadratkilometer. Höjden över havet är 188,2 meter. Sjön har ett maxdjup på 38 meter och ett medeldjup på 7,4 meter. Djuphålan på 38 meter finns mitt i, där sjön är som bredast, strax söder om länsgränsen. I norr gränsar Örken till Klockesjön, enbart ett smalt sund skiljer de båda sjöarna åt. Tillrinningsområdet är 506,4 kvadratkilometer stort och utgörs av i huvudsak skogsmark men även mindre byar med jordbruksmark, bebyggelse vid Ramkvilla samt bebyggelse och industrimark vid Braås. I tillrinningsområdet finns även 23,45 kvadratkilometer vattenytor bl.a. Madkroken, Drättingesjön, Skärlen och Klockesjön. Sjön avvattnas av vattendraget Mörrumsån mot Övrasjön. Utloppet är beläget i sydvästra delen av sjön vid Böksholm. Örken är utpekad som särskilt värdefullt vatten(Fiske) för förekomsten av storvuxen uppströmslekande öring. Sjön är även utpekad som särskilt värdefullt vatten (kultur), vattnet har haft stor betydelse för befolkningsutvecklingen och i anslutning till sjön finns en rik förekomst av fornlämningar såsom gravfält, röjningsrösområden m.m. I Örken och närliggande sjöar hittades sjömalm och järnhantering har förekommit i Braås och Böksholm. Sjön var en viktig transportväg, pråmar transporterade varor över sjön, malm och träkol från Braås, massaved och timmer från Ramkvilla.

Dominerande fiskarter är abborre, gädda och mört men här finns även sjölevande öring, lake, sik, siklöja, löja, bergsimpa, braxen och björkna.

Örken är reservvattentäkt för Växjö kommun. Dämme finns i Mörrumsån nära sjöns utlopp vid Böksholm, här sker korttidsreglering som ger förändrade livsmiljöer i nära anslutning till sjöns utlopp.

Bottenfaunan, växtplankton och antalet fiskarter visar på en god ekologisk status för sjön Örken, för mer information om statusbedömningar se nedan.

Läs mer

Statusklassning
- Ekologisk status Otillfredsställande - Kemisk status Uppnår ej god - Tillkomst/härkomst Naturlig

Vattenkategori: Sjö
Tillkomst/Härkomst: Naturlig
Area: 23 km²
Huvudavrinnings-område: Mörrumsån - SE86000
Delavrinnings-områden
Län: Jönköping
Kronoberg
Kommuner: Vetlanda
Växjö
Distriktsindelning: 4. Södra Östersjön
Vattenmyndighet: Södra Östersjöns
Ansvarigt län: Kronoberg
Åtgärdsområde: Mörrumsån (AREA00448)
Delområde/ Ansvarsområde: Blekingekusten (AREA00259)
Lokal vattensamverkan: Örken (AREA00386)
Koordinater: SWEREF99 TM Nordlig: 6332712
SWEREF99 TM Östlig: 500368

Relaterade länkar

Version: Beslutad

Ekologisk status

Kvalitetskrav

God ekologisk status 2033
Beskrivning

Motiveringstexter kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Undantag

Växtplankton	Diffusa källor - Enskilda avlopp	2027		Tekniska skäl
Motivering
Vattenförekomsten uppnår inte kraven för god ekologisk status avseende biologiska kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning. Utsläppsbehandlande och/eller förebyggande åtgärder behöver genomföras för att minska utsläppet så att god status kan nås 2027. Vattenförekomsten får en tidsfrist till 2027 med skälet tekniskt omöjligt. Vattenförekomstens återhämtning tar tid och åtgärder bör därför sättas in så snart som möjligt för att nå målet om god ekologisk status till 2027.

Kvalitetsfaktor	Påverkanskälla	Tidsfrist	Mindre strängt krav	Skäl
Växtplankton	Diffusa källor - Jordbruk	2033		Naturliga förhållanden
Motivering
På grund av påverkan från jordbruk uppnås ej god status avseende näringsämnen och/eller biologiska kvalitetsfaktorer kopplat till övergödning. Trots genomförda åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark kvarstår stora övergödningsproblem för Sveriges sjöar, vattendrag och kust. Det är osäkert om åtgärder kommer att kunna genomföras i tillräcklig omfattning till år 2027. Vattenmyndigheterna har tagit fram ett förslag på vilka åtgärder som bör prioriteras till 2027 respektive 2033. Vilka åtgärder och vilken prioritet som föreslås framgår av de möjliga åtgärder som presenteras i VISS avseende jordbruk. För ytterligare information om prioriteringen och dess utfall se angiven referens. Den tid som behövs för att genomföra åtgärder tillsammans med efterföljande återhämtning för ekosystemet innebär att det i många fall inte kommer att vara möjligt att uppnå god status för relevanta kvalitetsfaktorer förrän efter 2027. Vattenförekomsten har därför undantag med tidsfrist till 2033 på grund av naturliga förhållanden.

Referenser

Kemisk ytvattenstatus

Kvalitetskrav

God kemisk ytvattenstatus

Undantag - Mindre stränga krav	Kvalitetskrav	Påverkanskälla

Kvicksilver och kvicksilverföreningar	Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus	Diffusa källor - Atmosfärisk deposition
Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Nr enl föreskrift (HVMFS 2013:19) 21 Skäl Omöjligt Halt som ska uppnås Nuvarande halt Enhet Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver (Hg). Halterna av kvicksilver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Den största påverkan av kvicksilver består av atmosfärisk deposition vars ursprung är långväga. I Sverige har en stor mängd av det nedfallande atmosfäriska kvicksilvret under lång tid ackumulerats. Problemet bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av kvicksilver (december 2015) får dock inte öka. Lokala påverkanskällor som bidrar till sänkt status för Hg ska åtgärdas oavsett det mindre stränga kravet för atmosfärisk deposition (se övriga tidsfrister).
Bromerad difenyleter	Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus	Diffusa källor - Atmosfärisk deposition
Motiveringstexten kan uppdateras av ansvarig länsstyrelse eller vattenmyndighet Nr enl föreskrift (HVMFS 2013:19) 5 Skäl Omöjligt Halt som ska uppnås Nuvarande halt Enhet Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (kongenerna 28, 47, 99, 100, 153 och 154), även kallade polybromerade difenylterar (PBDE). Halterna av PBDE bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster. Skälet för undantag är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av PBDE till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar och bedöms ha en sådan omfattning och karaktär att det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. Lokala påverkanskällor som bidrar till sänkt status för PBDE ska åtgärdas oavsett det mindre stränga kravet för atmosfärisk deposition (se övriga tidsfrister).

Referenser

Skyddade områden

Område	Kvalitetskrav	Områdestyp	EUID
Örken	Krav enligt dricksvattenföreskrifterna	Dricksvattenförsörjning, Artikel 7	SEA7WA66283475

Klassificering

Status

- Ekologisk status Otillfredsställande
- Tillkomst/härkomst Naturlig
- Kemisk status Uppnår ej god

Ekologisk status - Biologiska kvalitetsfaktorer

Växtplankton Otillfredsställande
Näringsämnespåverkan växtplankton Otillfredsställande
Klorofyll a God
Planktontrofiskt index (PTI) Otillfredsställande
Totalbiomassa Otillfredsställande
Artantal för växtplankton God
Påväxt-kiselalger
ACID - Surhetsindex för vattendrag och sjöar
IPS-index för Kiselalger
Bottenfauna Hög
ASPT Ej klassad
BQI Hög
MILA Ej klassad
Makrofyter Ej klassad
Fisk God
Fisk i sjöar (EQR8) God
Fisk i sjöar AindexW5 Hög
Fisk i sjöar (EindexW3) Hög

Ekologisk status - Fysikalisk-Kemiska kvalitetsfaktorer

Näringsämnen Hög
Ljusförhållanden Hög
Syrgasförhållanden Hög
Försurning God
Särskilda förorenande ämnen God
Arsenik God
Koppar God
Krom God
Zink God
Icke-dioxinlika PCB'er (6 PCB: 28,52,101,138,153,180) Ej klassad

Ekologisk status - Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer

Konnektivitet i sjöar Otillfredsställande
Längsgående konnektivitet i sjöar Otillfredsställande
Konnektivitet till närområde och svämplan kring sjöar Ej klassad
Hydrologisk regim i sjöar Hög
Vattenståndsvariation i sjöar Hög
Avvikelse i vinter- eller sommarvattenstånd Hög
Vattenståndets förändringstakt i sjöar Hög
Morfologiskt tillstånd i sjöar God
Förändring av sjöars planform God
Bottensubstrat i sjöar Ej klassad
Strukturer på det grunda vattenområdet i sjöar Ej klassad
Närområdet runt sjöar God
Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar Hög

Kemisk status

Klassning av prioriterade ämnen och andra ämnen av betydelse

Prioriterade ämnen Uppnår ej god
Antracen Ej klassad
Bromerad difenyleter Uppnår ej god
1,2-dikloretan Ej klassad
Naftalen Ej klassad
Tetrakloretylen Ej klassad
Triklormetan (kloroform) Ej klassad
Bly och blyföreningar God
Kadmium och kadmiumföreningar God
Kvicksilver och kvicksilverföreningar Uppnår ej god
Nickel och nickelföreningar God

Klassificering

Punktkällor - reningsverk
Punktkällor - Bräddning
Punktkällor - IED-industri
Punktkällor - Inte IED-industri
Punktkällor - Förorenade områdenBetydande påverkan
Punktkällor - Deponier
Punktkällor - Lakvatten från gruvdrift
Punktkällor - Vattenbruk
Punktkällor - Andra signifikanta punktkällor
Diffusa källor - Urban markanvändning
Diffusa källor - JordbrukBetydande påverkan
Diffusa källor - Skogsbruk
Diffusa källor - Transport och infrastruktur
Diffusa källor - Förorenad mark/gammal industrimark
Diffusa källor - Enskilda avloppBetydande påverkan
Diffusa källor - Atmosfärisk deposition Betydande påverkan
Diffusa källor - Materialtäkt
Diffusa källor - Vattenbruk
Diffusa källor - Andra relevanta
Vattenuttag eller vattenavledning - för jordbruk
Vattenuttag eller vattenavledning för dricksvatten
Vattenuttag eller vattenavledning - för industri
Vattenuttag eller vattenavledning - för kylvatten
Vattenuttag eller vattenavledning - för vattenbruk
Vattenuttag eller vattenavledning - för vattenkraft
Vattenuttag eller vattenavledning - annat
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för vattenkraftBetydande påverkan
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för dricksvatten
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för översvämningsskydd
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för bevattning
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för turism och rekreation
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för industrinBetydande påverkan
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - för sjöfart
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar– Annat
Förändring av konnektivitet genom dammar, barriärer och slussar - okända eller föråldradeBetydande påverkan
Förändring av hydrologisk regim - jordbruk
Förändring av hydrologisk regim – Sjöfart
Förändring av hydrologisk regim - vattenkraft
Förändring av hydrologisk regim - offentlig vattenförsörjning
Förändring av hydrologisk regim - fiske och vattenbruk
Förändring av hydrologisk regim - annat
Fysisk förlust av hela eller delar av vattenförekomster
Förändring av morfologiskt tillstånd - för översvämningsskydd
Förändring av morfologiskt tillstånd - för jordbruket
Förändring av morfologiskt tillstånd - för sjöfart
Förändring av morfologiskt tillstånd - annat
Förändring av morfologiskt tillstånd - okända eller föråldrade
Andra hydromorfologiska förändringar
Introducerade sjukdomar eller arter
Exploatering eller borttagande av djur eller växter
Nedskräpning, olaglig avfallsdumpning
Annan signifikant påverkan
Okänd signifikant påverkan
Historisk förorening

Åtgärdsbehov är en kvantifiering av den åtgärdsmängd som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna i en eller flera vattenförekomster. Behoven som identifierats är inte bindande men ger en indikation på hur många åtgärder som behöver genomföras samt hur de kan fördelas mellan olika vattenförekomster.

I vattenförvaltningscykel 3 (2021-2027) har åtgärdsbehov endast kvantifierats för miljökonsekvenstypen övergödning. För sjöar och vattendrag beskrivs behovet utifrån reduktion av fosfor medan det för kustvatten beskrivs utifrån reduktion av både fosfor och kväve. Via nedanstående länkar återfinns metodrapport samt aktuella åtgärdsbehov avseende fosfor och kväve. Observera att åtgärdsbehoven bygger på en nationell beräkning och att undersökningar som grundar sig på mer lokal kunskap kan ge bättre skattningar av behoven.

Åtgärdsbehov per vattenförekomst

Metodrapport

Observera att åtgärdsbehoven i regel inte uppdateras efter det att åtgärdsprogram och förvaltningsplaner beslutats. Undantag kan dock förekomma, se därför till att alltid utgå från den senaste versionen från VISS.

Meny